I fredags försökte jag arbeta mer kontrollerat med pärlornas färg och form. Och resultatet blev synbart. Först strävade jag efter platta former men insåg ganska snart att dessa tenderar att spricka. När pärlor spricker gör de det längst med pärlans genomgående hål. Men de behöver alls inte vara platta till formen för att detta ska ske, däremot uppstår det lättare spänningar i glaset hos pärlor med en oregelbunden form. Huruvida en pärla innehåller spänningar i glaset som leder till att den spricker står inte klart så snart den avsvalnat, vilket vore önskvärt, utan kan ske långt efter det att den tillverkats. Själv har jag fått erfara hur pärlor som varit hela ena dagen var spruckna mitt i tu dagen därpå. Men man kan motverka spänningar i glaset genom att efter avsvalning härdar pärlorna i en högbrännande ugn. Saknar man en sådan ugn eller tiden att genomföra härdningen är det säkrast att hålla sig till regelbundna former. Även storleken har betydelse. Ju större en pärla är desto högre blir spänningarna i glaset. Så i fredags valde jag det säkra före det osäkra och gjorde små runda och ovalt formade pärlor. Jag arbetade också mer medvetet med pärlornas färgsättning och mindre med det transparanta glaset eftersom jag inte lyckats lista ut hur jag undviker sotbildningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar